Igår var värken i kroppen värre än vanligt. Kanske tog kroppen stryk av att jag tvättade håret. Eller så var det den härliga rullstolspromenaden i kylan under förmiddagen som ställde till det för mig.
 
 
Jag var hemma klockan elva och bäddade då ner mig framför en serie. Jag tittade på den i två timmar innan jag slocknade och sov i en timme. När jag vaknade fortsatte jag stirra på den dumma, hjärncellsmördarskärmen och slösade bort ytterligare två timmar av mitt liv.
 
 
När eftermiddagsmedicinen började verka orkade jag åtminstone lägga mig med datorn på magen för att socialisera med lite vänner, läsa lite bloggar och skriva lite. Klockan åtta släckte jag lampan och somnade.
 
 
Och så hade ännu en värdelös dag passerat. Det enda vettiga med gårdagen var promenaden och att jag tog mig igenom fem sidor i en bok innan jag somnade för kvällen, istället för att blänga på datorskärmen.

2 kommentarer

Nilla

11 Nov 2014 11:58

Styrkekram <3

Svar: Tack! Och styrkekram tillbaka <3
vinglamedvingar.blogg.se

Linda

11 Nov 2014 17:20

Hej min vän!! Vill bara säga att du som vanligt ofta finns i mina tankar. Tänk om tankar kunde bota... Blir så glad varje gång du förmedlar nya tankar och händelser i vardagen. Varma kramar!! 💚

Svar: Åh, vad fin du är. Ja, det vore underbart om tankar kunde bota. Ens egna tankar kan åtminstone hjälpa en lite på traven i ens mående, även om de inte kan bota någonting. Vad bra att du blir glad trots allt det gråa och trista jag skriver om! Kramar <3
vinglamedvingar.blogg.se

Kommentera

Publiceras ej