Jag har sovit hela dagen. När klockan var två stod pappa plötsligt i min lägenhet och försökte få liv i mig. Jag mådde inte alls bra när jag vaknade och ville helst sluta ögonen igen och sova vidare. Sova tills de har hittat ett botemedel och jag kan få livet tillbaka.Men så fungerar det ju inte. Så jag tittade på min serie fram till nu.
 
 
Sömnmedicinen intogs redan klocka fyra, för imorgon hämtar min syster mig redan kvart över sju för jag ska följa med och se mitt LillHjärta gå lucia på sin förskola. Och det ska bli så mysigt. Jag saknar honom enormt mycket. Förr träffade jag honom så ofta, men det gör jag inte längre. För att jag inte orkar. Men imorgon ska jag orka!
 
 
Jag är ordentligt trött och skulle somna med en gång om jag släckte lamporna och bäddade ner mig i sängen. Men jag får hålla ut lite till. Lägger jag mig nu är risken stor att jag vaknar redan runt midnatt och inte kan somna om och det är ju inte heller så bra. Så det är bara att kämpa emot tröttheten, bara en liten stund till.

Kommentera

Publiceras ej