Jag vill gärna rikta ett stort tack till era fina kommentarer. Ibland vet jag inte för vem eller varför jag skriver. Är det bara för min egen skull? Eller får någon annan ut något av att läsa det jag skriver?
Jag är rädd för att framstå som gnällig, negativ och dyster. Som att jag inte försöker.
Men jag vägrar försköna detta helvete. Jag vägrar le när jag behöver gråta. Och jag vägrar ljuga för mig själv.
Så tack för att ni fortsätter läsa, trots att jag inte är så inspirerande.
