vinglamedvingar.blogg.se

Det är måndag, det är kväll och det regnar. Och imorgon har jag varit här på sjukhuset i en vecka. Jag har ont, mer ont än på länge. Mitt mående pendlar kraftigt och det kan handla om sekunder.  Jag har väldigt mycket att skriva, så mycket att jag inte vet om jag orkar återberätta allting. Inte idag i alla fall. Kanske orkar jag skriva mer imorgon.

 

Jag ska vara glad och tacksam att jag äntligen är här. Men jag längtar ändå hem. Något otroligt. Men här finns åtminstone vänliga själar och det är jag glad över. Och jag får försöka tänka att den här tiden på sjukhuset kanske kommer leda till ett friskare jag. Jag hoppas. Eller jag försöker hoppas. Försöker mota bort hopplösheten. För hopplöshet är farligt, det kan få hjärtat att sluta slå. Så jag kämpar med hoppet. Man måste det.