Himlen är alldeles blå och vacker, fåglarna sjunger och allt är så stilla. Det är fantastiskt fint och jag önskar att jag kunde komma ut på en liten morgonpromenad. Förr promenerade eller sprang jag varje morgon och jag tyckte så mycket om det. Speciellt de morgnar då jag sprang redan halv fem på morgonen. Det var underbart!
Idag ska de både tvättas kläder och hår och det känns som en alldeles för stor utmaning. Tvätten går ganska smidigt, för det innebär att jag bara slänger in två maskiner och sen tar mina föräldrar över. Detta på grund av många trappor och ingen hiss. Och även på grund av att jag inte kan hänga upp tvätten i torkrummet på grund av smärtorna i nacken. Att tvätta håret är tyvärr bara ett nödvändigt ont.
