Himlen är alldeles blå och vacker, fåglarna sjunger och allt är så stilla. Det är fantastiskt fint och jag önskar att jag kunde komma ut på en liten morgonpromenad. Förr promenerade eller sprang jag varje morgon och jag tyckte så mycket om det. Speciellt de morgnar då jag sprang redan halv fem på morgonen. Det var underbart!
Idag ska de både tvättas kläder och hår och det känns som en alldeles för stor utmaning. Tvätten går ganska smidigt, för det innebär att jag bara slänger in två maskiner och sen tar mina föräldrar över. Detta på grund av många trappor och ingen hiss. Och även på grund av att jag inte kan hänga upp tvätten i torkrummet på grund av smärtorna i nacken. Att tvätta håret är tyvärr bara ett nödvändigt ont.
2 kommentarer
Liten Uggla
30 Jun 2014 14:29
Håller med; hänga tvätt och tvätta håret är plågsamt! Jag skall tvätta mitt hår nu om en stund och jag sitter här vid datorn och drar ut på det så länge jag bara kan...
Bra att dina föräldrar hjälper dig med tvätten.
Att gå ut och gå har jag också svårt med för mina fötter gör såååå ont för det mesta, skit är det! Detta är det många som har svårt att förstå, de förstår inte varför jag går så långsamt och de förstår inte varför jag alltid vill gå kortast möjliga väg och de förstår inte varför jag inte kan gå ut flera ggr per dag. När jag väl går ut vill jag ha gjort så mycket som möjligt för jag orkar bara gå ut EN gång, tänk att det ska vara så svårt att förstå...
Hoppas du har en fin måndag! Kram! ♥
Christina
30 Jun 2014 18:52
Du beskriver det där sorgliga på ett vackert sätt. Och dina fotografier är ofta intressanta, är det du som är fotografen?
Kram Christina
Kommentera