Igår var jag på äventyr tillsammans med Madame Rull och en av de finaste. Madame Rull dansade fram över kullersten och höga kanter. Min kära vän såg inga hinder på vägen, så vi tog oss fram överallt. Och då och då tog Madame Rull sig en svängom, som inte var nödvändig, men ytterst trevligt. Man ska väl ha roligt fast att man sitter i rullstol!

Dagen började med att färdtjänst plockade upp mig och körde mig till min vän. Där blev jag bjuden på mango- och ananassmoothie och så kaffe såklart! Det var så varmt att vi satt ute med bara armar. Efter att vi laddat på med smoothie begav vi oss med Madame Rull till några secondhandaffärer. Det var inte lätt att bläddra bland kläderna när man satt i rullstol. Det var inte så lätt att ta sig fram mellan smala gångar heller, men min kära vän klarade det fint. Dock lämnade vi affärerna tomhänta.
 

Vi bestämde oss för att slå oss ner i en park för att njuta av solen. Så vi rullade vidare och Madame Rull var allt annat än graciös där hon armbågade sig fram. I parken köpte vi mer kaffe och satt och njöt i gräset och pratade en stund.

Sedan kom min kära far för att hämta upp mig. Min finaste ville ta några sista svängar med Madame Rull och körde mig en bit. Nej förlåt, inte körde, sprang iväg med mig. Och mitt i den höga hastigheten fick hon för sig att snurra mig runt, runt, runt. Folk omkring kunde inte låta bli att stirra, men varför ska man lägga energi på att bry sig om det när ens vän anstränger sig för att göra allting lite roligare? Och roligt hade vi även om jag var lite nervös.
 
 
Min pappa och jag tog en buss till min syster för att mysa med två bebisar. Och mys fick vi gott om! Den större bebisen på nio månader sov första tiden när vi var där. Då fick den minsta på snart 4 månader mat av mig och sedan snackade vi en massa gojja. Det blev massor av mys och massor av skratt. Lite blöjbyte hann vi med också innan storebror vaknade. Han var i chock när han fick syn på moster och morfar. Han bara stirrade och kunde inte ens dricka sitt vatten. Medans morfar försökte charma storebror var jag med lillebror och matade igen. Sedan somnade det lilla Hjärtat i min famn. Till slut hade vi charmat storebror tillräckligt för att vi skulle få se på det fantastiska leende och höra det otroligt gulliga skrattet. Att banka med träslevar här och där var ett säkert kort, roligare saker finns ju inte! Tittut var också ganska skoj.
 

Sen kom färdtjänst och hämtade upp oss och det var verkligen dags för mig att åka hem med alla möjliga symtom som krävde min uppmärksamhet. Men det var en dag fylld av liv och glädje, välbehövligt må jag säga!
Det har varit en lång dag och det är inte bara jag som är trött. Madame Rull är minst lika trött efter att ha armbågat sig fram med hjälp av den tokigaste, finaste och roligaste vännen.

Men jag har inte bara flugit fram i rullstol och njutit av solen idag, jag har även fått mysa med två små bebisar.

Men mer om mitt äventyr blir det imorgon, för nu måste jag verkligen gå och lägga mig!
 
 
 
 
Jag har precis varit duktig och mediterat mina tio minuter. Jag tycker fortfarande att det är väldigt, väldigt svårt. Och det kommer det säkert vara under ganska lång tid. Men jag tror det gäller att vara envis och inte ge upp, för en dag så börjar det plötsligt bli lite lättare. Om några dagar kommer jag komma med ett tips på hur man kan komma igång med sina meditation.
 

Idag ska jag alltså iväg på ett litet äventyr med Madame Rull och en av de finaste. Färdtjänst hämtar mig strax efter nio och sedan möter min kompis upp mig och rullar mig till ett fik där det bara serveras raw food. Där ska vi sedan äta lunch. Sedan ska min pappa möta upp mig och rulla mig vidare till min syster för mys med två små Hjärtan.