Jag vill be om ursäkt för min långa frånvaro. Och jag vill säga tack, tack, tack för att ni fortsätter titta in och kommentera. Tack för att ni oroar er, tack för att ni saknar min blogg och tack för att ni önskar att min frånvaro betyder att mitt liv är fyllt med andra saker. Ni är fantastiska och jag har så dåligt samvete över att jag inte orkat svara på alla kommentarer. Jag tänker att jag ska "beta av" kommentarerna i tur och ordning, men känner press att jag måste orka svara på alla kommentarer på samma gång, annars är det orättvist.
 
 
Jag är sämre i min sjukdom, framför allt när det gäller tröttheten/orkeslösheten/kraftlösheten. Även mentalt är jag helt slut, det är därför det är svårt för mig att skriva. Och att jag sedan är en liten perfektionist gör att jag får prestationsångest och då blir jag så trött och uppgiven och så blir det ingenting. Men jag har en liten idé om hur jag ska kunna lösa det här. Skriver om det snart.
 
 
Nu går jag emot min inre perfektionist och publicerar detta inlägg utan att vrida och vända på orden.
 
Jag önskar er en fin lördag och jag hoppas den blir fantastisk! Själv ska jag ta och sova några timmar.

Kommentera

Publiceras ej