Jag vet inte vad jag ska skriva. Jag har slocknat på något sätt. Jag har inga krafter kvar. Det är tragiskt. Och sorgligt. Det är som att jag vore förlamad på insidan. Som att mitt hjärta slutat slå och min själ slutat känna.
Men så sjunger någon en vacker julsång på tv och väcker mig till liv lite grann. Men jag är långt ifrån vaken. Jag borde vara varm inombords, för idag är det första advent. Jag borde ha pysslat fram en egen adventsljusstake och letat fram mina lådor med julpynt. Men om jag ska vara tragiskt ärlig så orkar jag inte bry mig om min änglar och tomtar. De kan lika gärna ligga kvar i lådan. Fast jag vet att jag älskar att få göra i ordning inför julen egentligen. Köpa mossa och hyacinter. Vara barnsligt förväntansfull inför första december och första avsnittet av julkalendern. Börja fundera på julklappar och redan tänka på mina rim till paketen.
Jag tänker försöka ignorera att min dysterhet säger åt mig att strunta i allt och faktiskt ta mig ut på julmarknad idag. Kanske gör det mig gott. Jag hoppas ni får en fin första advent och att ni är lite gladare än vad jag är.
