Så var det slutligen dags för utskrivning. Min pappa kom in för att hjälpa mig packa för jag orkade knappt sitta upp. Och han fungerade även som extrahjärna när min läkare kom in till mig innan utskrivningen. Hon satte sig och började berätta om mina levervärden. Som jag skrev tidigare så ska man ligga mellan 0,15-0,75 men jag låg på sju! Tack vare att de plockade bort så många mediciner så hade mina levervärden faktiskt gått ner till 2.2. Det är fantastiskt. Jag har ju fortfarande för höjda värden, men kunde det sjunka sådär snabbt så kommer jag förhoppningsvis ner i normalvärde snart.
 
 
Hon berättade även vad mitt Synachtentest visat. När jag gjorde det för ett halvår sedan så kunde binjurarna inte producera tillräckligt med kortisol. Men nu, nu kunde de producera nästan helt normala mängder kortisol. Så ingen mer Hydrokortison eller Florinef för mig! De är inte riktigt säkra på varför jag hade så låga kortisol nivåer, men de hade en teori.Deras teori är att alla mina mediciner har hämmat hypofysen och därför satt hela hormonsystemet ur balans. Om man äter läkemedel som innehåller opioider (Palexia) eller morfinliknande mediciner (Citodon) kan detta hända. Men jag väntar på svar från Metopirontestet. Det tar några veckor att få det svaret. Hon sa även att jag ska få göra en ny MR av hjärnan för att se så att förändringen i hypofysen inte växer. Men läkarna tror inte att min förändring i hypofysen ställer till det för mig.
 
 
Och det var det. Min favoritsjuksköterska tog bort kanylen i armen på mig och sedan rullade min pappa mig bort ifrån sjukhuset.